Spännars Kinablogg

Nu är resan till Peking bokad

Lite låg aktivitetsnivå på bloggen ett tag nu. Väntar på energi från våren. Eller från Peking! Nu är det äntligen bokat. Utresa 22 april. Nu när jag är på väg dit kommer det bli mycket roligare att läsa sajter som That's Beijing och The Beijinger. Lite dagdrömmande kommer det bli framöver.

Utflykt till vattenstaden Zhouzhuang

Inom lagom räckhåll från Shanghai ligger en handfull pittoreska småstäder med kanaler, uråldriga stenbroar och roddbåtar med sjungande gondoljärer (eller vad de nu kan heta på kinesiska). På engelska kallas dessa städer The Water Towns. De som sett Mission Impossible III och undrat var i Shanghai de ruffiga kvarteren där Tom Cruise jagar bovar ligger, bör rikta blickarna mot en av dessa kanalstäder, Xitang.

Inte till Xitang men väl en annan kanalstad var målet för vår lördagsutflykt igår. Den heter Zhouzhuang och lär vara en av de bästa men också den mest turistiga. Tydligen var det en konstnär som målade en tavla av staden och gav den till Deng Xiaoping, vilket förde med sig att den statliga utmärkelsen ”Number One Tourist Destination” förlänades staden. Staden har också vunnit utmärkelsen ”Number One Tourist Song”, så nu kommer horder av turister, mestadels kinesiska, på besök.

Vi hade även ett annat syfte med resan. Att äta (hårig) krabba. En specialitet för Shanghai med omnejd, som ska avnjutas precis den här tiden på året. Att krabbornas namn innehåller ordet hårig kommer från de små håriga ”vantar” de har runt klorna. I närheten av Zhouzhuang ligger en sjö där krabborna ska vara särskilt delikata. Så vi körde en hane och en hona (med rom, lite godare) per person á 20 kronor stycket. Mycket pill, hårda skal, lite kött, men gott. Hela upplevelsen påminner om vårt kräftätande, fast utan sprit, lustiga hattar och rostat bröd.

En skillnad är att enligt kineserna är krabba ”kall” mat. Inte kall som i lågt tempererad utan i mer matfilosofiska termer, som har att göra med hur maten påverkar kroppen enligt traditionell kinesisk medicin. Kineserna tillämpar här taoismens principer om strävan efter balans, och måste därför väga upp det ”kalla” med något ”varmt”. I detta fallet en dipsås av svart vinäger med hackad ingefära.

Visst är det turistigt, och strömmen av försäljare/tiggare tar aldrig riktigt slut, men staden är ändå väldigt vacker, om än ganska ruffigt, vilket i och för sig hela Kina är om man använder Shanghais innerstad som måttstock. Guideboken säger oss att uppåt 60 procent av bebyggelsen i centrala Zhouzhuang härstammar från Ming- och Qing-dynastierna. Staden omges av sjöar i alla väderstreck, vilket har skyddat och bevarat stadskärnan i princip orörd i hundratals år. Väl värt ett besök.

Helg i Singapore

Då har vi kommit tillbaka från vår minisemester i Singapore. Charlotte, Kristian och lilla Sebastian bor där nu och vi ville absolut hälsa på. Varken Ola eller jag har tidigare varit i Singapore och ingen av oss var särskilt påläst (inget konstigt när det gäller mig, men en smärre sensation när det gäller Ola).

Det blev verkligen lyckat. En av våra favoritstäder är ju Hong Kong och vi fick direkt Hong Kong-vibbar när vi tog en taxi från flygplatsen. Ordnat, turistvänligt, vänstertrafik och exakt samma taxibilar som där. Här är vad vi tycker man bör hinna med på ett Singaporebesök:

1. Drick en Singapore Sling på Raffels Hotel
Strunta i klassiska Longbar där det vid varje bord sitter en amerikan i kakishorts och dricker just en Singapore Sling. Gå istället till lobby- eller biljardbaren som är lite lugnare. 

2. Nattsafari på Singapore Zoo
Helt fantastiskt. Roligast var girafferna och läskigast ”the flying squirrel”.

3. Shopping
Här finns a l l t. Utsvultna på engelska tidningar och böcker kollade vi in det mest. Border på Orchard Road funkade för oss.

4. Black and White Houses
Singapores vackra kolonialhus är väl värda en titt. Finaste detaljen var de svart och vit  randiga rullgardinerna i bast.

5. Blair Street
Återigen mycket fina hus, denna gång pastellfärgade, på en mysig gata.

Det finns massor av annat också som fantastiska restauranger, mysiga Holland Village, braiga klubben Home, (Charlotte och Kristians) pool, botaniska trädgården och schyssta Whatever Café.

Snuvad på valvakan av Air China

Är på väg hem till Stockholm för några möten och passade då på att boka ett flyg så att jag skulle kunna gå på valvaka ikväll. Om opinionsmätningarna spår rätt lär det bli ganska livat. Planet skulle avgå 13:35, ta 9 timmar och tio minuter och därmed landa på Arlanda 16:45. Med taxi är jag inne i stan framåt 18. Kanon! Men så blir det nu inte...

Jag har tidigare skrivit om kinesernas oförmåga att organisera en anständig flygtrafik. Var och varannat flyg är försenat, ofta med flera timmar, informationen usel, ingen kompensation osv. Självklart har de lyckats kacka till det idag igen, just när det i-n-t-e fick hända annonseras en drygt tre timmar lång försening, kanske mer.

Kalla mig politisk nörd, men just nu känner jag mig som Askungen som står i fönstret och drömmer om balen hon inte kan gå på.

Vad är väl en valvaka på hotell Anglais?  Den kan ju vara alldeles tråkig och dötrist, eller alldeles, alldeles underbar!

Första reaktionen är att jag vill stämma häcken av någon, ni kan inte göra så här! Men sen tänker jag att argumentet "jag behöver ersättning för att jag blir sen till en valvaka där oppositionen äntligen tycks vinna över det stora socialistpartiet" kanske inte riktigt är det som får kommunistgubbarna i Peking att vekna.

Så jag får helt enkelt köpa en till kopp kaffe för 45 kronor och fortsätta läsa nyheter på nätet istället.

Andra bloggar om: val2006, Kina, resor

Invigning av Buddhistkloster i Tibet

Vi har varit med om invigning av ett Buddhistiskt kloster! Det är beläget i de tibetanska delarna av västra Sichuan. Allt var som hämtat ur en film. Efter en lång och mycket mödosam bussresa till en avlägsen trakt norr om samhället Luhuo på 3700 meters höjd, tillbringade vi ett och ett halvt dygn på ett kloster byggt i en brant sluttning. Vi var en grupp på 15 personer som på olika sätt känner min chef Johan Björksten. Johans kinesiska fru Lin Lin är Buddhist och vi var inbjudna till denna unika händelse av hennes andliga vägledare, tillika en så kallad "levande Buddha" eller Lama och klostrets högste chef.

På klostret lever 80 munkar, inklusive barnmunkar vars föräldrar betalar för att de ska få sin utbildning och uppväxt där. I de omkringliggande omgivningarna lever tibetanska nomader, mycket fattiga med i princip 100 procents analfabetism.

Klostret invigdes med pompa och ståt efter lång tids förberedelse. Invigningsdagen inleddes med frågestund med laman, en mycket öppen och gästfri man. Framåt lunchtid på anlände munkar och lamor från omkringliggande kloster. Först kom utsmyckade hästar, sedan utsmyckade motorcyklar, sedan en liten karavan med bilar och minibussar. Den viktigaste laman, motsvarande en slags kardinal med inflytande över 12 kloster i området, hälsades särskilt välkommen. 

Även den kommunistiska regimen "hedrade" invigningen med sin närvaro, i form av två fjuniga poliser, en med automatgevär på ryggen. Förutom att helt utan anledning hindra "storlaman" att närvara vid ceremonin beslagtog de en bild på Dalai Lama (strikt förbjuden i Kina) och en kniv som hörde till en traditionell folkdräkt, "den här använder de för att mörda varandra" förklarade en av poliserna allvarligt för Johan. Snacka om att kasta sten i glashus.

Efter lunchpaus och en sluten ceremoni för munkarna ägnades eftermiddagen åt olika symboliska danser, med rök för att jaga bort onda andar och sånt. Solen stekte hårt, som den gör på så höga höjder, på hundratals tibetaner och några hänförda kineser och svenskar som satt runt den öppna ytan i mitten, där munkarna dansade till sprakande toner från en ljudanläggning från Hedenhös.

Efter ett drygt dygn begav vi oss hemåt igen. Promenerade en bit ner på berget där våra bussar parkerats. Hela vägen mötta av ständigt leende nyfikna tibetaner, varav många garanterat aldrig sett en västerlänning förut.

Andra bloggar om: Kina, Tibet, Kloster, Buddhism

Få kinesiska turister i Europa

På planet hem till Sverige för en dryg vecka sedan var en majoritet av resenärerna svenska turister på väg hem. Det var den typiska gruppresan med en majoritet kulturellt intresserade 60-åringar i khakifärgade vindbyxor (med dragkedjor på benen för att praktiskt kunna göras om till shorts) - en allt vanligare syn på Pekings gator. Enligt statistik från China National Tourism Office besökte 110 000 svenskar Kina förra året, en ökning med över 26 procent sedan 2004.

Totalt för 2004 tog Kina emot 120 miljoner besökare (upp 10%) varav 20 miljoner (upp 20%) var "riktiga" utlänningar (dvs exklusive Taiwan, Hong Kong och Macao). Omvärldens intresse för den vaknande jätten ser ut att öka i takt med att landet öppnas och liberaliseras.

Men hur är det egentligen kinesernas nyfikenhet på omvärlden?

En artikel i The Economist visar hur kinesisk utlandsturism växer explosionsartat. Förra året reste 31 miljoner kineser utomlands och prognoser pekar mot 50 miljoner 2010 och 100 miljoner 2020.

Men när man tittar närmare på siffrorna krymper de ihop ganska snabbt. För det första är 21 av de 31 miljonerna besök till Hong Kong och Macao, och av resterande 10 miljoner är hälften "gränsturister" på dagsutflykter till Ryssland, Vietnam eller Laos för att spela på kasinon. Av återstående 5-6 miljoner stannar de flesta i Asien (Thailand och Malaysia), bara 1 miljon når Europa.

Dessa 1 miljoner kineser bor oftast på de allra billigaste hotellen, äter enbart kinesisk mat och besöker bara de allra mest berömda sevärdheterna. Helt annorlunda alltså än de evigt shoppande och nyfikna japanerna. Än så länge. Vid 2020 uppskattas antalet "riktiga" kinesiska turister - med sofistikerad smak och köpkraft att betala för den - till 30 miljoner.

Helg i Qingdao

För några veckor sen var i vi Qingdao tillsammans med Johan (Olas chef) och Linn (Johans fru). Johan har en gammal kompis från BEDA (Beijing University) som just nu är vice borgmästare i en liten stad som ligger precis brevid Qingdao vid namn Laxi. Det här gjorde att vi hade en bra guide, chaufför, kulturchocker och väldigt roligt under helgen.   

Qingdao har en tydlig Bayersk prägel för tyskarna hade en koncession i staden fram till Japans ockupation 1914. Tyskarna grundade också bryggeriet som idag tillverkar Tsing Tao. Någon guidebok har pratat om Qingdao som "Kinas Nice" och det är att ta i, men det är verkligen en trevlig stad med mycket tyska influenser som i arkitektur och ibland även i mat. Bland annat såg ett par kompisar till oss skylten "Chinese sauerkraut" när de var här, men annars är det fisk och skaldjur som gäller.

I och med vår borgmästarguide hamnade vi också på en hel del finmiddagar á la Kina. Den största kulturchocken för oss var en helt surrealistisk lunch och eftermiddag i Laxi tillsammans med ett gäng borgmästarkollegor till vår guide. Det bjöds på mat enligt alla kinesiska konster som sjögurka (en liten slemmig sak i brun sås), sjöstjärnor och sandmaskar. Till detta dracks ett lokalt rödvin. Eller rättare sa gt - varje glas sveptes (gambei!) för att fyllas på till ytspänningsnivå. Efter lunchen åkte vi på en rundtur i Laxi där vi såg ett helt gäng fabriker och fick åka båt i åtta minuter (varken mer eller mindre) på en reservoar.

Helt klart minnesvärt!

En berättelse om att flyga i Kina

Att resa med flyg i Kina kan vara en utmaning Var och varannan flight är försenad, många rejält så. Informationen om varför och vad som egentligen händer är knapphändig. Väntsalarna fullproppade och dåligt luftkonditionerade.

Det är säkert mycket bättre än för tio år sen. Och visst hänger en del problem ihop med den växtverk som oundvikligen uppstår i en ekonomi som växer med över tio procent 20 år i rad. Men ändå.

Här är ett färskt exempel på hur det kan gå till.

Jag skulle igår hem från en affärsresa till Shanghai. Avgångstiden var 18:00 och redan 20 i fem stannade taxin vid Hongqiao Airport. Vid incheckningsdisken möts jag av beskedet att mitt flyg skulle bli så försenat så jag borde byta flight.

OK, det blev byte från China Eastern 18:00 till Hainan Airlines 17:50, som har sin incheckningsdisk i en annan byggnad. Väl vid disken får jag nytt besked; även denna flight skulle bli försenad, beräknad avgång 19:30. Tjejen bakom disken hävdade att detta skulle bli den första avgången till Peking så det var ingen idé att byta, men mannen bakom i kön tyckte jag borde testa, och då ändrade sig plötsligt tjejen och höll med.

Sagt och gjort, jag gick en tredje gång till biljettdisken och fick nu snabbt ett boardingkort till en flygning med avgång 17:00, tio minuter senare! Jag rusade stressad till säkerhetskontrollen, hamnade i långsam kö, kom med andan i halsen till rätt gate.

Väl vid gaten visade det sig dock snabbt att ingen boarding var påbörjad. Ingen information fanns annat än att ”delayed”. Efter en och en halv timmes väntan frågar jag igen vad som händer. ”Planet står fortfarande på Shanghais andra flygplats PuDong så det kommer dröja länge innan det går härifrån, du bör byta flight”.

Jahapp, ut genom säkerhetskontrollen till biljettdisken för fjärde gången. Men nej, där var beskedet annorlunda. ”Ingen idé byta flight, alla flyg till Peking är sena, din flight är definitivt den första till Peking”, hävdade de.

Tillbaka så till gaten igen. Vänta, vänta, vänta. Vid tjugo i nio såg jag plötsligt att en annan China Eastern-flight började ombordstigning. Vad nu! Fort ut genom säkerhetskontrollen till biljettdisken en femte gång. Snälla flytta mig till denna flight! ”Nä, den är full och gaten är stängd, dessutom kommer den åka bara 20 minuter före din”. Jaha när är det då? ”Du boardar om 10 minuter”.

Mycket riktigt började boarding strax innan 21:00. Vänta vid gate, ut till buss, vänta i buss, fram till planet, vänta vid trappan, in och ta sin plats. En halvtimme går medan alla passagerare tar sina platser och gör sig beredda att lyfta. Sen nytt besked.

”We will take off in one hour and ten minutes, due to air traffic control”.

Tunga suckar och upprörda röster. Middag serveras. Men sen lyfter vi plötsligt, efter ”bara” 1 timme och en kvart på planet. Till slut landar vi i Peking 20 över 12 på natten.

Trots över fem timmars försening ersätts man inte på något sätt. Det är praxis i Kina. Man kan nästan förstå varför, så dåligt som flygningarna passar tiderna. Mina tankar vandrar till SL:s resegaranti. Skulle Kinas flygbolag införa något dylikt skulle väl hela ekonomin gå omkull.

Semester i Thailand

Vi gillar verkligen att bo i Peking, men ibland kan det vara en ganska påfrestande stad eftersom allt är så intensivt (byggandet, människorna, alla förhandlingar om allt, dammet, dammet och dammet). Därför stack vi till Thailand på en långhelg.

Två och en halv timme från Bangkok ligger Hua Hin, Thailands äldsta semesterort. Det var helt underbart. Maten, hotellet, havet, luftfuktigheten (uppskattas verkligen när man i vanliga fall bor i toktorra Peking). Otroligt skönt att komma iväg lite.

Helg i Shanghai

Förra helgen var vi i Shanghai. Ola har varit där massor med gånger, men Sara har bara varit där en gång så det var helt enkelt dags igen att åka dit tillsammans. Shanghai kan vara en av världens bästa städer. Skälen är många, men här kommer ett gäng som vi kommer på just nu:

1. M on the Bund
Gå dit en söndag kl 15.30 på Afternoon Tea. Småkakor, te i fin kanna, småsmå snittar och kanske den godaste jordgubbsbakelse som Sara ätit. Eller gå dit en kväll och drick champagne i baren.

2. Utsikten från Pehrssons lägenhet
Kanske lite svårtillgängligare än M on the Bund. Vi bodde hos snälla Anders och Viveka under vår till i Shanghai. De bor på 45 våningen i ett hus på Pudongsidan och har utsikt över floden. Går nästan inte att slita sig. Kolla på bild nr 1.

3. Taikang Lu
En liten mysig konstnärs- och designgata i utkanten av French Concession. Missa inte caféet Kommun.

4. Tygmarknaden
Helt klart ett större utbud än i Peking till exempel blandmaterial, siden och linne. Vi hann inte sy upp på plats utan har köpt med hur mycket tyg som helst som vi får fixa med i Peking.

5. Xinle Lu
Bra shoppinggata med många små butiker. Massor med klänningar och söta toppar. Sara köpte på som en galning.