På Södermalm,vid Mariatorget, ligger ett fik vid namn Blooms. För några år sen hade jag en dålig pizzaupplevelse därifrån. Minns att det var en kombination av otrevlig/långsam service och dåligt fika. Har sedan dess hållit oss borta därifrån, det finns ju många bättre ställen.
Ibland med Harry måste man dock göra vissa kompromisser. Proppfulla ställen utan plats för barnvagn får prioriteras bort, om de så serverar det mest utsökta kaffet eller de allra läckraste av bakverk. Det finns heller inte tid att leta runt för länge efter det ultimata kaféet.
Så hände det sig i lördags att vi hamnade på Blooms igen. Eller snarare Blooms 2, en avknoppning till det första, som drivs i Röda Korsets lokaler på Hornsgatan. Det hela utvecklade sig till en parodi på kaféupplevelse.
Till att börja med: en 15-årig valhänt och låångsam tjej i kassan. Tog en kvart på sig för beställningen. Vi valde två GI-lasagne. Det mesta andra var slut. Fick en sådan där dosa som ska pipa när maten är klar (vilket inte funkade). Vi klämde ner oss vid ett bord fullt med gammal disk. Det var slut på servetter, vatten och knivar. Gick på toaletten, papper nästan slut och pappershanddukar över hela golvet.
Efter oändligt lång tid kom vår mat. Tog två tuggor: kallt. Klagade och väntade sedan ytterligare 10 minuter (de har micro, hur svårt kan det vara). Började äta för andra gången. Kallt igen. Skratt. Orkade inte klaga igen. Bordet bredvid fnissade också. De hade en liknande upplevelse. Fick vänta en evighet på en kaffe latte.
Det konstiga är att detta Blooms inte bara finns kvar år från år utan också utvidgar affärerna. Varför fungerar inte marknadsekonomin? Usla alternativ ska bort från marknaden så att bättre alternativ kan ta vid. Här behöver verkligheten hjälp på traven. Gå inte dit.