Det är goda tider för dysterkvistar och utvecklingspessimister. Inte minst ger finanskrisen många 68-or chansen att damma av sina gamla käpphästar om kapitalismens död och statscentralismens välsignelse. Ett exempel är Göran Rosenberg, då maoist i kretsen kring tidningen Clarté, nu författare och kolumnist i Dagens Nyheter. Marknaden har självdestruerat, skrev han strax innan jul, vi bevittnar sammanbrottet för en ideologisk världsbild och i dess ställe: statens återkomst.
Men medan gamla mediamaoister spår världens undergång och nyhetsredaktionernas årskrönikor ropar ut sina eländesskildringar fortsätter samhället vid sidan av strålkastarljuset att utvecklas till det bättre. Jo, jag tror det är så. Visst finns oerhört mycket lidande i vår värld, jag försöker inte vifta bort problemen eller hävda att journalisterna ljuger. Men vi serveras bara den ena sidan av verkligheten. Plötsliga negativa händelser blir nyheter. Långsamma gradvisa förbättringar blir det inte. No news is good news.
För en tid sedan råkade jag se ett inslag på SVTs Sportspegeln om Formel 1-föraren Gunnar Nilsson som 1978 dog hastigt i testikelcancer endast 30 år gammal. I slutet av inslaget berättar speakern att då för 30 år sedan var dödligheten i testikelcancer 90 procent. Idag klarar sig 98 procent. En fantastisk utveckling. Varför visste jag inte detta? Ser vi ens sådana positiva nyheter eller överväldigas vi av den nattsvarta verklighetsbeskrivning medierna ger oss och tror att allt är värre än vad det är?
Jag är utvecklingsoptimist. Trots finanskris, bilindutrikris, klimatkris och bostadskris. Jag tror vi fixar detta och kommer starkare ut än när vi gick in. Jag tror att världen, över lag, stadigt blir bättre och att vi alla borde bli duktigare på att lägga märke till de positiva tecknen. Inte för att vi ska förneka problemen utan för att de faktiskt finns så mycket att glädjas åt, som vi tenderar att glömma. Som med testikelcancern.
Eller som i årets kanske bästa reklamfilm. AMF Pension, med hjälp av Forsman & Bodenfors, påminner oss om att det inte var bättre förr. Och får oss att skratta under tiden. "Kerstin, Kerstiiin" är redan en klassiker.
det här tyckte jag var en nyttig påminnelse! Finns så mycket tråkmånsar därute.
Posted by: Rebecca | January 03, 2009 at 09:18 PM
Got nytt år. Jag håller med, särskilt media springer som vanligt åt samma håll. Tänk om de skulle passa på att skriva om alla klimatsmarta idéer som vi nu bör satsa på istället för att hålla gamla prylar/bilar vid liv.
Posted by: Helga | January 07, 2009 at 08:00 PM